| 
	
	 I slutet av 90-talet förelåg ett behov inom det svenska 
	försvaret att anskaffa lätta splitter- och minskyddade fordon med god 
	terrängframkomlighet - detta inför det utlandsuppdrag avseende minröjning som 
	Sverige hade påtagit sig inom ramen för FN:s 
	mission i Västsahara. Ärendet brådskade 
	och den tid som stod till förfogande medgav inte någon utsvävande 
	konkurrensupphandling. Efter det att offerter inhämtats från ett fåtal 
	potentiella leverantörer föll valet på fordonet Mamba Mk II 4x4 från den 
	sydafrikanska företaget Reumech OMC (tidigare TFM Industries) – 
	världsledande på minskyddade fordon.  
	 Sverige hade sedan tidigare viss erfarenhet av Mamban 
	eftersom de även användes som patrullbilar vid UNOMIG (Unitied Nations 
	Observer Mission in Georgia) där svensk personal fanns stationerad
	i princip sedan 
	missionen inleddes 1993. De fordon 
	som tillfördes några år senare hade tidigare använts i en afrikansk mission 
	och de var enligt uppgift i bedrövligt skick (t ex 
	med krökta kardanaxlar). Så för att få ett fåtal fordon brukbara, 
	kannibaliserades de övriga... 
	 Mamban var baserad på tyska Unimog, men hade fått ett 
	särskilt V-format skrov för att bättre motstå tryckverkande minor. Till 
	skillnad från Mk I, som producerades i mer än 500 exemplar, hade Mk II 
	fyrhjulsdrift. Besättningen bestod av 11 man – två placerade fram och nio 
	placerade baktill. Föraren och skytten i framsätena hade tillgång till en varsin taklucka,
	medan de i det bakre utrymmet hade totalt sex takluckor. Sverige köpte in 
	endast sex fordon. Efter missionen i Västsahara tjänstgjorde tre Mambor även 
	vid den svenska FN-bataljonen i Kosovo. Utöver sin placering inom ”EOD 
	Teamen” (Explosive Ordnance Disposal) så användes Mamban även av 
	militärpolisen. Mot slutet av sin tid inom det svenska 
	försvarets bedrevs utbildning på de kvarvarande fyra
	bilarna vid 
	minröjningsplutonen på Ing 2 (Göta ingenjörregemente) i Eksjö. 
	 Erfarenheterna av fordonet är blandade. Det utmärkta 
	minskyddet klarade till och med en stridsvagnsmina och den höga 
	markfrigången borgade för god framkomlighet i kuperad terräng. 
	På plussidan inräknades även att växellådan var extremt lågt växlad. Däremot 
	gjorde den höga tyngdpunkten att bilen var mycket svajig vid körning på 
	landsväg i hastigheter över 60 km/h – den var till och med svår att hålla på 
	rätt sida av vägen. Därför var det betänkligt att bilen inte 
	var utruatde med ordentliga säkerhetsbälten - speciellt baktill fanns det 
	mer att önska. De däck som användes gjorde sig inte särskilt bra i lera och 
	detta kunde ju ställa till det eftersom den svenska Mamban även saknade 
	vinsch. Hållbarheten var heller inte den bästa och den fick ofta 
	repareras. Bilen upplevdes som liten invändigt, små säten
	och det var ont om 
	packutrymmen. Föraren tog sig snabbast in på sin plats via 
	fronten och sedan ner genom takluckan. En svag punkt 
	var växelspaken, som slets och kuggade över - något som den händiga löste 
	med en spik genom ett uppborrat hål i spak och axel... 
	 Den beteckning som Mamban begåvades med i det svenska 
	försvaret var STGB1 SP F2 4x4 1P/T, vilket i korthet innebar en 
	splitterskyddad skåpterrängbil med flak.   
	 
		
			|   | Mamba 4x4 |  
			| Besättning | 2+9   |  
			| Tjänstevikt | 5 710 kg (tomvikt) |  
			| Lastkapacitet | 1 140 kg |  
			| Längd | 5 460 mm |  
			| Bredd | 2 205 mm |  
			| Höjd | 2 495 mm |  
			| Frigångshöjd | 410 mm |  
			| Vändradie | 12,5 m |  
			| Motor | Mercedes-Benz OM352 turbodiesel 6-cyl 92 kW 
			(123 hk) |  
			| Växellåda | Mercedes-Benz UG2/30, manuell 
			4+1 (hög/låg) |  
			| Hastighet | 102 km/h |  
			| Aktionsradie | 900 km |  
			| Backtagning | 70% |  
			| Sidlutning | 60% |  
			| Hindertagning | 400 mm |  
			| Dikestagning | 900 mm |  
			| Skydd | STANAG Level 1 
			       (7,62x51mm NATO ball) 1 x TM57 (7kg TNT) under botten eller 2 x TM57 under något av hjulen |  
			| Antal, i tjänst | 6 stycken, 
			1997-2010 |  
    Fotografierna på denna sida är 
	kommer från FMV, Försvarsmakten (bl a Jan Edholm), Internet samt Wikipedia.  
	Åter till sidan om Pansar? Klicka 
    här! 
	Åter till första sidan? Klicka 
    här!     |