1951-05-10--11 Skjutprov mot Kungstigern

Denna sida uppdaterades senast 2016-11-04. Ansvarig för sidan är Rickard O. Lindström.

Up 1948-12-01--02 Skjutprov mot Kungstigern 1949-11-17--21 Skjutprov mot Kungstigern 1950-01-25--27 Skjutprov mot Kungstigern 1950-03-01--02 Skjutprov mot Kungstigern 1950-12-12 Skjutprov mot Kungstigern 1951-05-10--11 Skjutprov mot Kungstigern

Skjutförsök mot tung stridsvagn Königstiger vid PcK den 10-11 maj 1951

Rapport:

  •  FOA 2 dnr 2280-2056, 9.10.1951

NNNärvarande:

  •  Överstelöjtnant Lange, KASk

  •  Kapten Sundquist, KASk

  •  Kapten Löfqvist, KMF

  •  Byråingenjör Philip, KATF/VaB

  •  Kapten Malgerud, FOA 2

  •  Löjtnant Edman, PcK

  •  Fanj Melin, PcK

Dessutom var ytterligare personal ur PcK närvarande.

Ändamål:

Undersökning av verkan i tunga och medeltunga stridsvagnar med viss av marinens pansarammunition.

Pjäser:

  •  7,5 cm lvkanon m/37

  •  15,2 cm fältpjäs M/37

Ammunition:

  •  7,5 cm hpgr M/44 slj M/42, f bar M/441

  •  15,2 cm stgr M/40, ök sar M/40

  •  15,2 hpgr M/98-37, f bar M/37

  •  15,2 hpgr M736, f bar M/30

Mål:

Tung stridsvagn typ Königstiger (kö) och medeltung stridsvagn typ Sherman (Sh).

Data för stridsvagnarna:

Sammanfattning av resultaten:

Undersökningarna rörande verkan mot tunga och medeltunga vagnars pansar gåvo nedanstående resultat.

1.      7,5 cm kanon m/37 med hpgr M/44 slj M/42, f bar M/441

Mot den tunga vagnens sidopansar, 83 mm i ca 60º, erhölls icke genomslag på avstånd motsvarande 550 m.

Mot den medeltunga vagnen erhölls genomslag och god splitterverkan inne i vagnen, både i tornets sidor, 62 mm i 45º, på avstånd motsvarande 900 m och i chassiets frontpansar, 50 mm i 33º, på avstånd motsvarande 550 m.

2.      15,2 cm fältpjäs M/37 med hpgr M/98-37, f bar M/37

Mot den tunga vagnens torn, 83 mm i ca 45º, erhölls icke genomslag på avstånd motsvarande 1200 m, men tornet träffades så kraftigt att det lyftes 10 cm på anslagssidan, lagerringen gick sönder och tornet låstes; flera svetsfogar i taket slogs upp.

Mot den medeltunga vagnens chassi, frontpansar om 50 mm i ca 30º, erhölls genomslag med mycket stor splitterverkan på avstånd motsvarande 900 m.

3.      15,2 cm fältpjäs M/37 med hpgr M/36, f bar M/30

Mot den tunga vagnens sidopansar erhölls icke genomslag, vare sig i chassiets frontpansar, 155 mm i 35º, på avstånd motsvarande 150 m eller i tornets sidopansar, 83 mm i 30º, på avstånd motsvarande 750 m. I frontpansaret erhölls stor utstötning på insidan, som dock inte var skarp samt kraftig sprickbildning både i pansar och svetsfogar.

I tornets sidopansar (83 cm) i ca 40º på avstånd motsvarande 750 m erhölls genomslag med mycket stor splitterverkan inne i tornet.

4.      15,2 cm fältpjäs M/37 med stgr M/40 ök sar

Mot den medeltunga vagnens torn, sidopansar ca 50 mm i 90º, erhölls genomslag och mycket stor splitterverkan på avstånd motsvarande 750 m samtidigt som tornet slogs loss och kastades tillbaka ett par meter. Takpansaret till chassiet framför tornet tryckets ner 3-4 cm.

5.      7,5 cm lvkanon m/37 med pprj m/41

Mot den medeltunga vagnens frontpansar (chassiet), 50 mm i 33º, erhölls genomslag på avstånd motsvarande 500 m (med pvkan m/43) med god splitterverkan inuti vagnen.

Undersökningen av verkan mot band visade att 7,5 cm hpgr M/44, f bar M/441 vid frontal träff i den tunga vagnens band skadade detta så allvarligt, att vagnens manöverförmåga begränsades till körning en kortare sträcka i rak kurs.

Diskussion:

Beträffande 7,5 cm hpgr M/44 kunna vissa slutsatser dragas rörande dess verkan i pansar, vilka återfinnas i tabellen nedan. Den anger den maximala pansartjocklek som slås igenom på olika avstånd vild olika anslagsvinklar.

Anm. Värdena grunda sig på de understrukna resultaten. För 900 m äro värdena sålunda beräknade för Sherman pansar och för 500 m för Königstigers pansar.

Vid bedömningen av 7,5 cm hpgr genomslagsförmåga bör värdena för 500 m, dvs Königstigers pansar, tagas till utgångspunkt. Pansaret i Shermanvagnen var, av genomslagen att döma, av mindre lämplig kvalitet, varför genomslagen blivit relativt stora. I det fall blir genomslaget på 1000 m ca 85 mm i 90º.

Röret till hpgr har 0,01 sek fördröjning, varför brisad i regel erhölls omedelbart efter genomslaget. Vid ett tillfälle återfanns ett stort stycke av granaten på marken omedelbart under ingångsöppningen.

Anmärkningsvärt är att genomslag erhölls med arméns 7,5 cm pprj m/41 även i 33º anslagsvinkel mot Shermans pansar. Detta bekräftar tidigare resultat från försök med 20 mm ammunition, enligt vilka genomslag erhållas i små vinklar, så snart pansartjockleken understiger den för genomslag teoretiskt möjliga. Avglidning inträffar alltså inte ens vid 33º anslagsvinkel under förutsättning att pansartjockleken är mindre än vad projektilen kan genomslå.

Beträffande 15 cm hpgr M/36 kunna vissa slutsatser dragas rörande dess pansargenomslag vid en utgångshastighet om 822 m/sek (15,2 cm fältpjäs M/37); följande tabell anger maximala värden på pansargenomslaget.

Anm. Värdena äro beräknade på grund av de understrukna resultaten, dvs verkan i Königstigers pansar.

För 15 cm hpgr M/36 till 15,2 cm fältpjäs M/37 uppgår alltså genomslaget på 1000 m till ca 190 mm i 90º.

I ca 30º erhölls genomslag med 15 cm hpgr M/98-37 och gränsen för genomslag nåddes med 15 cm hpgr M/36, vilket ytterligare bekräftar ovanstående erfarenheter rörande genomslag i små anslagsvinklar. Fördröjningen hos rören till 15 cm hpgr uppgår till 0,015 sek, varför brisaderna i regel inträffade omedelbart efter genomslaget och torde ha bidragit till att öka genomslagsöppningarna.

Några accelerationsmätningar utfördes icke vid dessa försök. Tidigare försk visa, att vid träff i tornets sidopansar, 85 mm i ca 60º, accelerationer (vibrationer i pansaret) om ca 3000 G åstadkommas vid genomslag av en 7,5 cm underkalibrig pansarprojektil. En 15 cm hpgr, som har mer än dubbelt så stor anslagsenergi, torde åstadkomma större accelerationer. Sålunda slogs lagerringen till den tunga vagnens torn sönder och tornet lyftes vid första skottet. Det medför avsevärda skador inuti tornet samtidigt som tornet låses fast och kanonen icke heller kan höjdriktas.

Accelerationerna vid beskjutning av chassiets front, 155 mm i ca 40º, med 15 cm hpgr utan att genomslag erhölls, kan genom jämförelse med tidigare mätningar bedömas uppgå till minst 4000 G. Vid sistnämnda försök, som utfördes med 15 cm sgr med 6 kg trotyl, utnyttjades icke anslagsenegrin, utan endast verkan av själva brisaden. Verkningarna i pansaret blev avsevärt större vid föreliggande försök, där anslagsenergin utnyttjades. Sålunda förekom både omfattande sprickbildningar i pansaret och utstötningar på insidan, som kan försätta besättningen i främre delen ur stridbart skick. Förskjutningar i chassiet torde dessutom skada kraftöverförinsanordningarna, så att vagnen blir manöveroduglig.

Försöken gåvo icke tillräckligt underlag för bestämning av genomslagsförmåga hos 15,2 cm hpgr M/98-37. Genom jämförelse med 15,2 cm hpgr M/36 och med hänsyn till den lägre utgångshastigheten, 750 m/sek med 15,2 cm pjäs M/98, beräknas 15,2 cm hpgr M/98-37 ha ett genomslag på 1000 m avstånd av ca 150 mm i 90º. Hpgr M/98-37 har ogivialspets, medan 15,2 cm hpgr M/36 liksom 15,2 cm sgr M/40 är försedd med stnsad spets, som underlättar genomslag i små anslagsvinklar.

För 15,2 cm stgr M/40 med ök sar M/40 räknar KMF med att den med hänsyn till hållfastheten inte kan slå igenom mer än 40-50 mm pansar (NC-plåt). Av försöken at döma gäller detta även vid anslagsvinklar ned till ca 30º mot pansar av mindre god kvalitet, dvs genomslag erhålles i chassiets sidopansar hos de medeltunga vagnarna. Det framgår också att verkan av stgr sannolikt blir störst med ök sar M/40, som har så lång utlösningstid att anslagsenergin hinner utnyttjas för inträngning eller genomslag. Vid fördröjd utlösning torde risk föreligga att röret skadas så att ingen brisad äger rum. Accelerationerna i pansaret torde bli lika stora som av hpgr. Även om genomslag icke erhålles kan därför, både mot tunga och medeltunga vagnar, så stor verkan påräknas att de bli stridsodugliga.

Slutsatser

Några definitiva slutsatser rörande pansargenomslag m m kan icke erhållas av de få skott skom försöken omfattade. Nedanstående hållpunkter för bedömning av verkningsmöjligheterna mot nuvarande ryska stridsvagnar på 1000 m avstånd ha dock uppställts.

De visa att

·         7,5 cm hpgr M/44 till 7,5 cm lvpjäs M/15 och M/24 (Vo = 800 m/sek) samt 7,5 cm lvpjäs M/27 och M/36 (Vo = 830 m/sek) kan genomslå chassiets sidopansar hos de medeltunga vagnarna utom mitt för hjulen; mot frontpansaret hos de medeltunga och mot de tunga vagnarna i sin helhet erhålles ingen verkan.

·         15,2 cm hpgr M/36 till 15,2 cm fältpjäs M/37 (Vo = 822 m/sek) och till 15,2 cm pjäs M/03 B, M/40, M/41 och M/51 (Vo = 847 m/sek) kan genomslå alla delar av de medeltunga vagnarnas pansar, utom möjligen chassiets front; mot de tunga vagnarna kan hpgr genomslå chassiets sidopansar, medan i övriga fall så stora skador åstadkommas i torn och chassi att vagnen blir strids- eller manöveroduglig; i vissa fall försättes besättningen ur stridbart skick.

·         15,2 cm hpgr M/98-37 till 15,2 cm pjäs M/98 (Vo = 750 m/sek) och 15,2 cm hpgr M/36 till 15,2 cm pjäs M/98 B-E (Vo = 770 m/sek) kan genomslå alla delar av pansaret hos de medeltunga vagnarna, utom chassiets front; mot de tunga vagnarna kan genomslag endast erhållas i sidopansaret, medan i övriga fall så stora skador åstadkommas i torn och chassi att vagnen blir strids- eller manöveroduglig; besättningen kan försättas ur stridbart skick.

·         15,2 cm stgr M/40 med ök sar M/40 (Vo = 770-850 m/sek) endast kan genomslå chassiets sidopansar hos medeltunga vagnar; mot tunga vagnar åstadkommas så stora skador i torn och chassi att de bli strids- eller manöverodugliga; i vissa fall kan besättningen försättas ur stridbart skick.

Verkningsmöjligheterna på 1000 m avstånd framgår även av nedanstående tablå.

Rutat område:                     Icke genomslag, men allvarliga skador, så att vagnen blir strids- eller manöveroduglig eller besättningen stridsoduglig

Fyllt område:                      Genomslag och splitterverkan i vagnen

Rött:                                   Verkan i regel

Blått:                                   Verkan i gynnsamma fall

Beträffande pvpjäser på bandlavettage se även kap stridsfordon nedan.

I nedanstående tabell redovisas svenska och exempel på utländska fjärrpvvapen.

Utvecklingslinje:

Fjärrpv av ovan nämnd art ger som antytts icke fullt tillfredsställande verkan mot moderna tunga strv.

Utvecklingen synes därför gå mot tämligen grova projektiler med riktad sprängverkan och ett pansargenomslag av minst 200 mm i 30º. Att uppnå tillräckligt snabb tändning vid hög anslagshastighet är dock ett ännu olöst problem.

Ett annat projekt är en per tråd styrbar raket (pvrobot) med riktas sprängverkan. Ett dylikt projekt har antytts av amerikanarna.

Sammanfattning:

Beträffande närpvvapen äro de svenska typerna fullt jämförbara med de utländska. Ännu synes emellertid inte vapen föreligga, som förenar tillfredsställande skottvidd med tillräcklig verkan. Likaså finnes behov av ett tämligen lätthanterligt vapen, som har effektiv skottvidd överstigande 500 m och god verkan. Någon dylik lösning synes ännu ingenstädes ha uppnåtts.

Beträffande fjärrpvvapen äro de svenska vapnen svagare än de utländska.

 

Stockholm den 28.9.1951

Bertil Malgerud, Militärassistent

1948-12-01--02 Skjutprov mot Kungstigern 1949-11-17--21 Skjutprov mot Kungstigern 1950-01-25--27 Skjutprov mot Kungstigern 1950-03-01--02 Skjutprov mot Kungstigern 1950-12-12 Skjutprov mot Kungstigern 1951-05-10--11 Skjutprov mot Kungstigern

Information och skisser på denna sida är kommer från rapporter i Krigsarkivet .

Åter till sidan om Pansar? Klicka här!

Åter till första sidan? Klicka här!