Vattenrall

Denna sida uppdaterades senast 2016-01-16. Ansvarig för sidan är Rickard O. Lindström.

Fotografiet Ett par Vattenrallar har med åren blivit stationära vid Råstasjön. Detta fotografi taget den 16 januari 2016

Fotografiet I början av 2010 "gick larmet". Den stränga kylan i Stockholm lockade fram fåglar som normalt sett är väldigt skygga. Bl a några vattenrallar visade sig i strandkanten av Råstasjön, letandes mat i de små pölar i vassen där isen ännu inte hunnit lägga sig. När jag nu efterföljande vinter återigen tar mig till platsen är de ånyo aktiva och närmast tama inför alla de promenerande Solnabor som gjort sig bekanta med de rara små fåglarna. Fina fåglar är det i vilket fall... Fotografiet taget den 19 mars 2011.

 
 
Vattenrall  (Rallus aquaticus) är en fågel som tillhör familjen rallar.

Vattenrallen är cirka 26 centimeter lång, något mindre än rörhönan. Den väger cirka 100 till 190 gram och har ett vingspann på 40 till 45 centimeter. Vattenrallen har kort stjärt och lätt nedåtböjd, rödaktig näbb. Ansikte, hals och bröst är gråblå. Ögonen är rödaktiga. Ryggen är mörkbrun med svarta streck. Sidorna är svartvitmönstrade. Hane och hona har samma teckning. Ungarna är i allmänhet svarta och har ljus näbb. Det mest hörda lätet låter ungefär "kryieh" och påminner om en skrikande gris.

Vattenrallen lever i Nordafrika, i nästan hela Europa (förutom norra Skandinavien) och i Asien. De flesta vattenrallar flyttar söderut och befinner sig i vinterkvarter i september till november. I Europa förekommer det att vissa övervintrar så långt norr ut som i södra Sverige, Norge och Finland. Populationen i Afrika är mestadels stannfåglar.

Vattenrallen delas upp i fyra underarter varav en är utdöd:

Den isländska häckningspopulationen var en endemisk underart, R. a. hibernans, vilken dog ut på 1960-talet. Nedgången påbörjades på 1940-talet och den sista säkra häckningsobservationen skedde 1963. Idag observeras ett antal vattenrallar årligen på Island, främst under höst och vinter, vilket förmodligen utgörs av Skandinaviska flyttfåglar.

De asiatiska underarten indicus har en något annorlunda morfologi men skiljer sig mycket åt vad gäller läte vilket gör att Rasmussen & Anderton (2005) föreslår att detta taxon ska behandlas som en egen art.

Den är skygg och föredrar tättbevuxen omgivning gärna med vass. Den lever undanskymt och märks mest på grund av lätet. Häckningstiden sträcker sig från april till augusti. Paren lever monogamt. Båda könen bygger ett flytande skålformat bo av gräs, strån och andra växtdelar och gömmer det väl i tät våtmarksvegetation. Honan lägger sex till elva ägg som är ungefär 35 millimeter och som ruvas av båda föräldrar i tre veckor tills de kläcks. Ungfåglarna är borymmare och blir flygfärdiga efter 20-30 dygn. Vattenrallen lägger oftast två kullar per häckningssäsong.

Vattenrallen livnär sig av små fiskar, kräftdjur, blötdjur, insekter och deras larver.

Källahttp://sv.wikipedia.org

ÅTER TILL FÅGELSIDAN

ÅTER TILL OINTRES.SE