Bakgrund

Liksom Kongo blev Cypern självständigt år 1960 – frigjort från ett engelskt mandat. De etniska motsättningarna mellan turkar och grekcyprioter gjorde emellertid det omöjligt att samregera och i slutet av 1963 kulminerade oroligheterna – på gränsen till ett inbördeskrig. I början av mars 1964 stod det klart att det internationella samfundet skulle gripa in under FN:s fana och Sverige ställde sig positiv till att medverka. På kort tid samlade svenskarna ihop en förstärkt bataljon med 900 man bestående av erfarna FN-soldater från missioner i Kongo och i Gaza. Huvuddelen av styrkan kom på plats i mitten av april 1964 och bataljonen fick ansvar för den västra tredjedelen av ön – ett område benämnt ”Paphos Zone” tidigare bevakat av engelska trupper.

Den svenska styrkan hade tillgång till tio stycken KP-bilar, men som ytterligare förstärkning hyrde Sverige in ytterligare pansarbilar – dels tolv Ferret Mk II och dels två Humber ”Pig” som chefsfordon. Denna ”leasing” från britterna gjordes fram till 1966, sedan organiserade istället ett brittiskt kompani ett antal Ferrets med uppgiften att patrullera längs buffertzonen.

Ferret Mk II 4x4

Den brittiska pansarbilen Ferret utvecklades från 1949 vid Daimler i syfte att få fram ett nytt lätt spaningsfordon. Förlagan utgjordes av Dingo, som med framgång använts under andra världskriget för rekognosering, men Ferret fick ett större besättningsutrymme och kunde dessutom förses med ett kulsprutebeväpnat torn. Produktionen inleddes 1952 och pågick ända fram till 1971 då drygt 4.400 exemplar hade tillverkats i upp till 60 olika varianter – sålda till ett stort antal länder utanför Storbritannien.

Ferret var ett snabbt fordon på vägen, dess litenhet gjorden den lätt att manövrera i bebyggelse och den hade hyfsat god framkomlighet även vid sidan av vägen. Däremot var den bullrig för föraren och vagnchefen eftersom drivlinan var placerad inuti besättningsutrymmet i det helsvetsade pansarskrovet. Drivningen var på alla fyra hjulen, vilka var försedda med punkteringssäkra däck. De fordon som svenskarna hyrde hade en ”körbana” av stålplåt monterad frontalt som avbärare.

De Ferrets som leasades av den svenska FN-bataljonen på Cypern var av modell Mk II/3, vilka var försedda med samma typ av torn som på Alvis Saracen APC. Typiskt för Ferret var reservhjulet placerat mitt på vänster sida av karossen mellan främre och bakre hjulaxel. Beväpningen bestod av en 8 mm kulspruta och för närskydd fanns 6 st rökkastare. Vissa av bilarna hade dessutom en utrustning applicerad som gav den som tog i fordonet en kraftig stöt – en form av skydd vid kravaller. På tornet fanns även en strålkastare som bl a kunde användas till att belysa FN-flaggan. Pansarstålet stoppade finkalibrig eld – dessutom gav de yttre tillbehörslådorna ett extra skydd.

Humber ”Pig” Mk I 4x4

Humber ”Pig” användes inom den brittiska armén från början av 50-talet till en bit in på 90-talet, men har framförallt blivit känt i samband med oroligheter på Nordirland. Fordonet togs ursprungligen fram som en interimslösning baserad på det fyrhjulsdrivna chassiet till 1-tonslastbilen Humber. Det fick sitt öknamn ”Pig” med anledning av den långa motorhuven och de säregna köregenskaperna. Fordonet var för tungt i förhållande till sin motoreffekt för att kunna köras vid sidan av vägen i lättare terräng. Humber Pig producerades i cirka 1.700 exemplar och fanns i två varianter. De fordon svenskarna fick hyra var målade i en fläckig sandfärg.

Användning

De tolv Ferret-bilarna samt chefsfordonet Humber Pig kom att användas på Cypern av de svenska FN-bataljonerna 24C – 28C. De var organiserade i en pluton med tre pansarbilstroppar som vardera innehöll fyra stycken Ferrets. Personalen i plutonen hade pansarerfarenhet och var handplockad, bl a från batajonen i Kongo. Därtill kom engelsk inhyrd personal – 10 man för reparation och underhåll. När Ferret-bilarna tillfördes den svenska bataljonen kom de i den typiskt engelska färgen ”Deep Bronse Green”, men de målades omgående om i vitt och försågs med FN-dekaler. De två Humber Pig-bilarna var målade i en fläckig sandfärg. ”Ferretplutonen” som förlades vid basen i Ktima.

Ferretbilarna kom att spela en viktig roll på Cypern och även om de i första hand utgjorde en patrulleringsresurs så var de också inblandade i strid. De fanns kvar i brittisk regi i början av 1980-talet – en Ferretpluton underställdes regelmässigt den svenska bataljonen för patrulluppdrag.

De äldre fotografierna på denna sida kommer från SPHF, Kjell Svensson, samt arkivet för FN-bilder (bataljon 30 och 34).

Åter till sidan om Pansar? Klicka här!

Åter till första sidan? Klicka här!