Steglitsen känns igen på sin brokiga fjäderdräkt. Den är brunaktig på ovansidan. Pannan och strupen är röda. Vingarna är svarta, med ett brett, intensivt gult band. Undersidan är vit med brunaktig anstrykning och förhållandevis stora bruna fläckar. Näbben är hoptryckt från sidan, har en skarp rygg och saknar hak bakom spetsen. Stjärten är kluven. Kroppslängden är 14–15 centimeter, vingspannet är 21–26 centimeter och vikten 14–18 gram.
Locklätet är består av ett typiskt, upprepande "tick tickeli tickelitt". Sången liknar grönsiskans; är snabb med kvittrande omväxlande toner med inslag av locklätet. Dess namn efterliknar lockropet och härstammar troligen från tyskan.
Steglitsen är utbredd i nästan hela Europa, inklusive brittiska öarna. Den är särskilt vanlig i medelhavsområdet. Steglitsen häckar även i västra Asien, Kaukasus, västra Himalaya och Nordafrika, Den förekommer i Sverige framför allt i de södra och mellersta delarna. En del av det svenska beståndet flyttar i oktober-november till Väst- och Sydeuropa och återkommer i mars–april, medan andra stannar och övervintrar.
Steglitsen delas upp i två underarter:
- Carduelis carduelis carduelis – nominatformen som har det största utbredningsområdet som sträcker sig från Västeuropa och nordvästra Afrika och österut.
- Carduelis carduelis caniceps – Den mindre östliga populationen
Steglitsen hålls som burfågel i södra Europa.
Steglitsen är en vanlig häckfågel i öppna, trädrika landskap, trädgårdar och fruktodlingar. Den häckar två gånger om året, första gången i maj. Boet är skålformat och har tjocka väggar av fina stjälkar, strån, rötter, mossa och kvistar. Det brukar byggas högt i trädkronan, oftast i ett lövträd men ibland i ett barrträd. Honan bygger boet, men hanen kan bistå med att samla byggmaterial. Honan lägger fem till sex vitaktiga ägg med fina röda fläckar, som hon ruvar i 12 till 13 dagar. Ungfåglarna utfodras sedan av båda föräldrarna med frön och även insekter. Steglitsen blir könsmogen efter ett år och kan leva upp till 10 år.
I fångenskap kan den korsas med kanariefågeln.
Steglitsen lever mest av diverse frön, med särskild förkärlek för frö från tistlar och kardborrar. Den är en skicklig klättrare som ofta klättrar i tistlar där den samlar frön.