Skäggmes

Denna sida uppdaterades senast 2016-01-16. Ansvarig för sidan är Rickard O. Lindström.

Fotografiet Fyra stycken Skäggmesa dök plötsligt upp i vassen i norra delen av Råstasjön. Så det blev en överraskning att få bild på dessa små fina fåglar i vintermiljö. Detta foto taget den 16 januari 2016.
Fotografiet Fick nys om att någon observerat en Skäggmes vid "Långa WWF-spången" I Hjälstaviken, men ingen hade lyckats fotografera den 'rackarn' så rapporten kändes osäker. Nåvälan, jag for ut dit en tidig morgon och ställde mig på bron över kanalen i förhoppning att den lilla skäggmesen snart skulle dyka upp. Men icke... Så efter en timme beslöt jag mig för att ta till en okonventionell metod (som funkar då det inte finns riktiga fågelskådare i närheten). Jag tog fram min mobiltelefon med fågelljud och lät mobilen i "konferensläget" basunera ut "skäggmeslätet"... Och det tog inte längre än 30 sek så hade vi en liten yrvaken skäggmes sittande på ett vasstrå en dryg meter ifrån mig. Med spindelnät över ena ögat och en massa lämningar från vassen i fjäderskruden. Så försiktigt som möjligt höjde jag kameran. Men med 300 2.8 objektiv med 2x-konverter är det inte helt lätt att få bra bilder på nära håll. Trots att jag backade så fick jag inte till nån bra vinkel. Och snart så flög den iväg. Detta foto taget den 3 augusti 2011.
 
Skäggmes  (Panurus biarmicus) är en mesliknande fågel vars taxonomiska familjeförhållande är under diskussion.

Skäggmesens taxonomiska hemvist är omtvistad. Den förs till det egna släktet Panurus. Tidigt placerades den i familjen mesfåglar (Paridae) men fördes senare till gruppen papegojnäbbar som både behandlat som en familj, Paradoxornithidae, och enbart som ett släkte Paradoxornis inom familjen sångare (Sylviidae). ITIS placerar fortfarande arten i familjen Sylviidae, medan BirdLife International och IUCN för skäggmesen till familjen timalior (Timaliidae). I sjätte upplagan av The Clements Checklist of the Birds of the World som kom ut hösten 2007 föreslås skäggmesen en placering i den helt egna familjen Panuridae.

Den förekommer lokalt över i stort sett hela palearktiska regionen främst i de tempererade delarna av Europa och Asien. Arten är för det mesta stannfågel och merparten av världspopulationen flyttar bara för att undkomma plötsliga köldknäppar. Den är sårbar för hårda vintrar då stora mängder ofta stryker med. Enstaka fynd har gjorts under perioden januari till april i norra Afrika i bland annat Marocko, Algeriet och Egypten.

Skäggmesen delas oftast upp i tre underarter:

I Sverige observerades den först på 1960-talet men blev sedermera allmän vid sjön Tåkern. Därifrån spred den sig över stora delar av södra och mellersta Sverige och idag häckar den årsvis i Sverige så långt norrut som till Värmland och sällsynt ända upp till västerbotten.

Den blir cirka 16 centimeter lång och är ljust kanelbrun på ryggen och sidorna, askgrå på huvudet och nacken samt vitaktig på kroppens undre sida. Inre vingpennorna är svarta med rostgula kanter och stjärten rostgul med vita spetsar på de yttre pennorna. Hannen har på vardera kinden förlängda fjädrar som liksom bildar spetsiga polisonger och i likhet med undre stjärttäckarna är svarta. Honan saknar förlängda fjädrar på kinderna och dess undre stjärttäckare är blekt rostgula.

Skäggmesens läten är snabbt upprepade ping och tjing som ibland följs av ett utdraget tjirr samt en lågmäld sång.

Skäggmesen förekommer bland rörväxter och videbuskar vid sjöar och våtmarker. Den är vig, livlig och orolig, lever av insekter, om vintern även av allehanda frön, bygger sitt bo på tuvor, lever parvis eller i små familjer samt döljer sig så mycket som möjligt. Makarna uppvisar stor tillgivenhet för varandra, framför allt under parningstiden.

Källa  http://sv.wikipedia.org

ÅTER TILL FÅGELSIDAN

ÅTER TILL OINTRES.SE