Kroppen är ovan svart med breda, brunaktiga fjäderkanter, stjärten är svartaktig. Huvudet och strupen är hos hannen svarta, med vit halsring. Honan har huvudet ovan och örontäckarna småfläckiga av svart och brunt samt saknar vit halsring. De undre kroppsdelarna är vita, sidorna med längsgående brunaktiga fläckar. Längden är 14-16 centimeter. Sången är ett ganska monotont upprepat zripp zripp zryy.
Sävsparven häckar över hela Europa och i delar av Asien. Merparten är flyttfåglar som flyttar till sydligare delar av Europa på hösten och återvänder till häckningsområdena på våren. På många platser är det glest mellan bestånden eftersom sävsparven är knuten till specifika miljöer, främst våtmarker av olika slag, som på många platser bara förekommer som fragment i landskapet.
Sävsparven är främst en sommargäst i Sverige men kan också ses på vintern. Den anländer runt mars-april och flyttar till Medelhavsländerna i oktober-november. Den högsta beståndstätheten förekommer i fjällen. Lokalt finns även mycket täta bestånd vid slättsjöarna i södra och mellersta delarna av landet.
Sävsparven lever i vassar, vid sankmarker, i fjällbjörkskog och i den lågalpina zonens videbälten. I vissa fördelaktiga områden kan de leva så tätt intill varandra att det kan upplevas som en gles kolonibildning. Boet placeras på eller nära marken, i en tuva eller under omkullvräkt vass. Äggen, 4-6 stycken, är brungrå med svartaktiga teckningar. Sävsparven lägger ofta två kullar under perioden maj till juni och båda föräldrar hjälper till med ruvningen som varar i 13-14 dygn. Sävsparven lever av insekter på sommaren och övrig tid av frön.