Prärielöpare

Denna sida uppdaterades senast 2017-08-04. Ansvarig för sidan är Rickard O. Lindström.

Fotografiet Att få se en Prärielöpare hör inte till vanligheterna, men den brukar vara årligen återkommande på Södra Öland och denna gång hade jag tur när jag  besökte Ottenby Fågelstation. Ett par hundra meter innan infartsparkeringen till "Långe Jan" spankulerade den lilla vadarfågeln på västra sida om Fyrvägen. Jag hade tur att få ett foto (på hyfsat nära avstånd) strax innan den lämnade lokalen för denna gång... Detta foto taget den 1 maj 2017.

 
Prärielöpare (Calidris subruficollis) är en liten vadare i familjen snäppor.

Artens taxonomiska status är omtvistad. Tidigare placerades den som ensam art i släktet Tryngites, ett släkte beskrivet av Cabanis 1857. Genetiska studier visar dock att arten är en del av gruppen Calidris-vadare.

Arten är monotypisk och häckar på några få isolerade platser, på ön Wrangel i nordöstra Ryssland, i norra Alaska och i norra Kanada. Den är en långflyttande flyttfågel som övervintrar i Brasilien, Paraguay, Uruguay och Argentina.

I Sverige är prärielöparen en sällsynt men regelbunden gäst som observeras flera gånger årligen.

Prärielöparen är en liten, kärrsnäppestor vadare som mäter 18–20 cm. Den har sandfärgad fjäderdräkt, mörk näbb och ljus ögonring. Ovansidan är tydligt mörkvattrad med ljusa fjäderbräm och mörka fjädercentra. Den påminner om en juvenil brushona men är mindre och har kortare och rakare näbb. I flykten påminner den om en liten ljungpipare med mörk vingovansida utan vingband, vit vingundersida med mörk bakre kant och ett mörkt "kommatecken" som bildas av de undre handtäckarnas fjäderspetsar. Dräktskillnader mellan adulta och juvenila individer är subtila men täckarna hos den senare har bred vit bräm med ett mörkt streck innanför och med ljus grundfärg. Adulta fåglar har mörka täckare med smalare ljus bräm.

För att locka till sig honor brukar hanen av prärielöparen under leken lyfta vingen och visa dess undersida. Om mer än en hona är närvarande kan hanen lyfta båda vingarna, ruska på sig och ge ifrån sig flera korta lockrop. Hanar kan para sig med mer än en hona. Honan bygger boet på marken och lägger tre till fyra ägg som ruvas i tre veckor. Ungarna lämnar boet redan efter cirka 12 timmer för att själva söka efter föda. Prärielöpare äter olika smådjur som insekter, insektslarver och maskar samt fröer. Prärielöparen kan vara ganska orädda för människor.

Den globala populationen av prärielöpare uppskattades 2006 till mellan 16 000 till 84 000 individer att jämföra med i början av 1900-talet då det fanns åtskilliga hundratusen, kanske miljoner individer. IUCN kategoriserar arten som nära hotad (NT).

Källahttp://sv.wikipedia.org

 ÅTER TILL FÅGELSIDAN

ÅTER TILL OINTRES.SE