Gustav Eriksson Vasa
född uppskattningsvis 1496-05-12, död 1560-09-29
Gustav Eriksson Vasa
f. uppsk. 1496-05-12
Rydboholms slott
Östra Ryd
d. 1560-09-29
Stockholm
Slottet Tre Kronor
Kung av Sverige


Biografi ]
Erik
Johansson (Vasa)

f. 1470
Örbyhys slott, Östra Ryd
d. 1520-11-08
Stockholm
Häradshödving, hövitsmans

Johan
Kristiernsson (Vasa)

f. ca 1426
d. 1477-06-04 Rydboholms slott, Östra Ryd
Riksråd och Riddare
Cristiern Nilsson
f. 1365
Margareta Eriksdotter Krummedige
f. 1390
Birgitta
Gustavsdotter Sture

f.
d. 1472 Rydboholms slott, Östra Ryd

Gustav Sture
f.
Birgitta Stensdotter Bielke
f.
Cecilia
Månsdotter (Eka)

f. efter 1475

d. 1522
Blåtårn (Köpenhamns slott), Danmark


                
                
                
                
                
                
Startsida ] [ Register över namn ] [ Register över födelseorter ] [ Register över födelsedatum ]

Gustav Eriksson Vasa, född uppskattningsvis 1496-05-12 i Rydboholms slott, Östra Ryd, död 1560-09-29 i Stockholm, Slottet Tre Kronor. Kung av Sverige.

Gustav Vasa eller Gustav I (tidigare Gustav Eriksson), troligen född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget. Hans makttillträde, inlett som ett uppror mot unionskungen Kristian II efter Stockholms blodbad, innebar slutet för Kalmarunionen. Gustav tillhörde Vasaätten, som genom honom blev den första monarkiska dynastin som regerade ett enat svenskt kungadöme som ett arvrike. Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära.

Gustavs roll i införandet av en svensk arvmonarki ses i dag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige, och det är den 6 juni – datumet då han valdes till kung av riksdagen i Strängnäs 1523 – som är Sveriges nationaldag. Han har senare, särskilt från det sena 1800-talet, upphöjts till landsfader och har därmed blivit en viktig nationell symbol. I modern historiesyn har Gustav I utsatts för en mer kritisk analys där man poängterat hur han med brutala metoder och intensiv propaganda befäste sin makt och röjde motståndare ur vägen. Historikern Lars-Olof Larsson har pekat på att Gustav med hänsynslöshet och maktlystnad i kombination med politisk skicklighet i mycket uppträdde i enlighet med den italienske politiske filosofen Niccolò Machiavellis principer för en furstes befästande av sin makt, något som den svenska historieskrivningen ofta uteslutit.

Barn med Katarina av Sachsen-Lauenburg:

1. Erik XIV (1533–1577), kung av Sverige 1560–1568

Barn med Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud):

1. Johan III (1537–1592), kung av Sverige 1568–1592
2. Katarina (1539–1610), g.m. greve Edzard II av Ostfriesland
3. Cecilia (1540–1627), g.m. markgreve Kristoffer II av Baden-Rodemachern
4. Magnus (1542–1595), hertig av Östergötland
5. Karl (född och död 1544)
6. Anna (1545–1610), g.m. greve Georg Johan I av Pfalz-Veldenz
7. Sten (1546–1547)
8. Sofia (1547–1611), g.m. hertig Magnus II av Sachsen-Lauenburg
9. Elisabet (1549–1597), g.m. hertig Kristofer av Mecklenburg
10. Karl IX (1550–1611), riksföreståndare 1599–1604 och kung av Sverige 1604–1611



Forskare:
© 
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger8 2020-05-10