Andreas Matthei
Andreas Matthei
f.


d.


Komminister


Biografi ] [ Barn ]
                
                
                
                
                
                
                
                
                
                
                
                
                
                
Startsida ] [ Register över namn ] [ Register över födelseorter ] [ Register över födelsedatum ]

Andreas Matthei. Komminister.

Om uppgiften är riktig, att han var född i Delsbo, torde han vara den Andreas Matthiae Helsingus, som inskrefs i Upsala univ. matrikel 10 nov. 1610. Efter att ha tjänst- gjort som komm. i Rödön under Baltzarfejden, blef han 1613 kapellan i Tuna, hvarifrån han befordrades till khde i Skön 1630; var prästerskapets representant på riksdagen i Sthm 1634 och undertecknade dess beslut. Då Nora prästgård afbrann 1643, lämnade han bidrag till dess återupp- byggande. Klagomål ingick följande år till Upsala domkapitel från pastorn i Ljustorp rörande ett laxfiske, beläget mellan Ljustorp och Skön, och »emedan noten drages i land på den södra sidan om älfven, tager pastor dominus Andreas i Skön all tionden både af åhörarne i Ljustorp och sine». På visitationsresa i Norrland inträffade ärkebiskop Laurentius Paulinus 3 aug. 1642 i Skön, dit han ock instämt Indals- och Ljustorpsborna. Vid ärkebiskopsvalet 1647 var khden Andreas den ende af Medelpadspastorerna, som röstade på Lars Stigzelius. Genom kgl. bref 12 nov. 1650 fick han sitt hemman Walknytt, 29 mål, fritt från kronoutlagor. Han synes en tid varit prost i Medelpad, ty en Andreas har ss. sådan undertecknat 1650 års riksdagsbeslut, och namnet passar ej in på någon annan än honom. Emellertid blef han på grund af oskickligt lefverne afsatt och bodde länge tjänstlös på hemmanet i Walknytt. Af efterträdaren tillförsäkrades honom 24 apr. 1658 ett underhåll af 20 t:r jämte 4 bönder i pastoratet, men både han och hans måg, kaplanen Bremming, klagade öfver, att de ej ordentligt bekommo det utlofvade understödet. Afled år 1667, icke 1669, såsom man felläst den nästan utplånade inskriften på hans graf- sten, som ligger framför den nuvarande kyrkans norra ingång. G. m. en dotter till prosten Hans Bröms i Tuna, sannolikt med förnamnet Helena. Barnen upptogo modernamnet Bröms: Johannes, gick i Strängnäs skola 1631, stud. 1637; Sara, g. m. komm. i Skön P. Bremming; Matthias, i Strängnäs skola 1631, stud. 1638, dömdes på Sköns ting 26/11 1644 till 40 mk böter, för att han i dryckenskap gifvit socknens länsman Lars Pädersson skamliga och äre- röriga ord, sagt honom vara »en reykil och en lappare»; Carl Andersson Bröms, först skrifvare hos landsfiskalen J. Huss, sedan tullnär i Sundsvall. Han af- led vid ett tillfälligt uppehåll i Sthm 1674 och begrofs därst.; Margareta, f. 1633, g. m. landskrifvaren, sedan kronofogden Lars Jonae Roshemius i jämtland, hvilken bodde i Bodal, Brunflo. Hon begrofs där 19/4. 1713; Brita, f. 1636, g. m. länsman Peder Andersson Wrång i Refsund, d. begr. där 18/12 1692


Gift med
Helena Bröms.

Barn:
Sara Bröms


Forskare:
© 
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger8 2020-10-11