|
NN Karlsdotter, född före 1161, död före 1200.
N.N. Karlsdotter
Sammanfattar man vad Saxo har att säga och antyda i denna sak, vilket understöds av den finske historikern Jarl Gallén i dennes
artikel från 1985 om Knut den helige och Adela av Flandern, kan Magnus Minneskölds första hustru ha varit en dotterdotter till
Nordens primas, den danske ärkebiskopen Eskil i Lund, vilken föddes cirka 1100 och dog 1181. Så prelat han var, hade han en
dotter, som blev gift med den Karl Eriksson som Saxo omnämner som jarl av Halland omkring år 1152. Dotterns födelse skulle ha
inträffat innan Eskil blev biskop av Roskilde 1134. Jarlen Karl Eriksson och hans hustru NN Eskilsdotter hade i varje fall 1176
sönerna Knut Karlsson och Karl Karlsson. Det skulle nu alltså finnas ytterligare en dotter i denna syskonkrets, en NN Karlsdotter,
som kan ha varit gift med Magnus Minnesköld på Bja¨lbo i dennes första äktenskap.Vore så fallet, skulle detta verkligen kunna
räta ut de frågetecken som finns varför en framträdande östgöte kunde sitta som västgötarnas lagman, alltså den frågeställning som
Åke Holmbäck och Elias Wessén reser (se nedan).
Det var nämligen så att jarlen Karl Erikssons far var den Erik som Saxo omtalar som ”Götarnas jarl”. Av olika anledningar kom
denne Götarnas jarl Erik att förlägga sin verksamhet till Danmark, där han på 1130-talet påträffas på Själland och benämns jarl av
Falster. Åter ser vi här de nära götiska och danska dynastiska förbindelserna, då Götarnas jarl Erik nämligen blivit gift med kung
Knut den heliges dotter Cecilia Knutsdotter, en syster till Folke den tjockes hustru Ingegerd Knutsdotter. Att Götajarlen Eriks son
Karl Eriksson var gift med en dotter till ärkebiskop Eskil framgår likaledes av Saxos uppgifter, liksom att makarna 1176 i varje
fall hade de två sönerna Knut Karlsson och Karl Karlsson.Tydligen fanns i sammanhanget också en frilloson Bengt till Karl
Eriksson. Om det nu hade funnits ytterligare en dotter i denna syskonkrets, som var gift med Magnus Minnesköld pa° Bjälbo,
skulle på ett alldeles acceptabelt sätt förklaras hur Eskil Magnusson kunde bli Västergötlands lagman, nämligen därigenom att han
var en avkomling till Götarnas jarl Erik. Skulle en sådan genealogisk teori hålla, skulle Eskil Magnusson nämligen vara en
sondotters son till Götarnas jarl Erik, ett särskilt lämpligt släktskap för en Västergötlands lagman.
http://www.theutenberg.se/pdf/tornetaggen.pdf
Gift:
Magnus Minnisköld av Folkungaätten.
Barn:
Eskil Magnusson , f. omkr. 1175, d. omkr. 1227. Lagman i Västergötland.
En dotter, Kristina Magnusdotter gift med Sigtrygg Ärkedjäknen Bengtsson (Bobergs ätt).
Samt troligen även:
Karl Magnusson, biskop
Källor
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Folkunga%C3%A4tten#TAB_4
VÄSTERGÖTLANDS LAGMÄN: ALGOTSSÖNER OCH FOLKUNGAR Om biskop Bynolf Algotssons anfäder och samtida
släktingar, av Bo J Theutenberg, www.theutenberg.se/pdf/tornetaggen.pdf
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15477
Gift med
Magnus Bengtsson Minnesköld (Folkungaätten)
, född cirka 1150 i Bjälbo, död 1210-07-17 i Gestrilen.
Storman, ev. Lagman i Östergötland, Riksråd, Riddare.
Barn:
Eskil Magnusson, född cirka 1175, död 1227
Kristina Magnusdotter (Folkunga), född före 1178, död 1231
|