Eskil Magnusson
född cirka 1175, död 1227
Eskil Magnusson
f. ca 1175

Sverige
d. 1227

Sverige
Lagman i Västergötland


Biografi ] [ Barn ]
Magnus
Bengtsson Minnesköld (Folkungaätten)

f. ca 1150
Bjälbo
d. 1210-07-17
Gestrilen
Storman, ev. Lagman i Östergötland, Riksråd, Riddare

Bengt
Folkesson Snivel (Folkungaätten)

f. 1110 Skänninge
d. 1175 Bjälbo
Jarl, riddare
Folke "den tjocke" Ingevaldsson (Folkungaätten)
f. ca 1070 Skänninge
Ingegerd Knutsdatter
f. 1085 Roskilde, Danmark
Sigrid
Björnsdotter Lakman

f. 1125 Bjälbo
d. 1160 Bjälbo

                
Katarina Ingesdotter
f. ca 1100 Götaland, Sverige
NN
Karlsdotter

f. före 1161

d. före 1200



Karl
Eriksson

f. ca 1120 Sjælland, Danmark
d. 1176 Halland, Sverige
Jarl av Halland
Erik NN
f. ca 1080 Västergötland, Sverige
Cecilie Knudsdatter
f. ca 1086 Danmark
NN
Eskilsdotter

f. före 1134 Roskilde, Själland, Danmark
d.

Eskil Christiernsen
f. ca 1100
                
Startsida ] [ Register över namn ] [ Register över födelseorter ] [ Register över födelsedatum ]

Eskil Magnusson, född cirka 1175 i Sverige, död 1227 i Sverige. Lagman i Västergötland.

Eskil Magnusson, c:a 1175- c:a 1227, lagman i Västergötland ca 1219-1225, var äldre halvbror till Birger Jarl. Modern är inte känd.

Eskil var rättshistoriskt intresserad och anses vara den som redigerat äldre Västgötalagen, Sveriges äldsta bevarade landskapslag. I Västgötalagen betonandes särskilt att Sverige var ett valrike - "Sveaer egho konung at taka ock sva vraekae".

Lagen är förmodligen en sammanställning av ett flertal av tidigare lagar, vilka dock aldrig tidigare funnits på pränt. Man får väl förmoda att Eskil samtidigt modifierade dom en del.

Säkert har den förste av Västergötlands lagmän, Lumber, varit en källa. Han skall ha levt på 700-talet.

Den norska Håkonsagan uppger att lagman Eskil av Västergötland år 1217 ingick äktenskap med fru Kristina, änka efter den norske jarlen och tronpretendenten Håkon Galen (död 1214). Med Kristina följde hennes och Håkons son Knut, som även han reste krav på Norges krona.

Eskils kontakter med Norge medförde att han även kom att få en viss betydelse för den isländska historieskrivningen. Eskil var personligen bekant med Snorre Sturlasson, som uppehöll sig i Norge 1218-20 och besökte sommaren 1219 bland andra Eskil Magnusson. Om detta så skedde i Skara, på Loholm, hemma på gården i Long eller någon annanstans vet man ingenting om.

(Källa: bl.a. Dick Harrison - Jarlens sekel)

Lagman Eskil förde i sitt sigill lejon utan vare sig balkar eller ginbalkar, varför Liljeholm 1953 menade, att balkarna tillkommit såsom bitecken för att skilja de båda kullarna i Magnus minneskölds barnskara, särskilt som han ansåg sig kunna visa, att lejonvapnet från en med Sigtrygg Bengtsson (Boberg) gift helsyster till Eskil ärvts till flera från henne på mödernet härstammande ätter såsom Tyrgils Knutssons ätt, Ulvåsa-ätten och hertig Bengt Algotssons fäderneätt.

G. omkr. 1217 m. Kristina Nilsdotter, kallad Kristina svenska, i hennes andra gifte, dotter av Nils Blaka och Katarina, Erik den heliges dotter, samt förut gift med jarlen i Norge Håkon Folkvidsson, kallad Håkon Galen.


Gift med
Kristina Nilsdotter (Blake), född cirka 1175 i Sverige, död 1254 i Västra Götaland, Sverige.

Barn:
Peter Eskilsson Näf, född cirka 1195, död efter 1253


Forskare:
© 
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger8 2020-10-11