Ur dödboken:
1751 d 14 april begrofs Fändriken Herr Anton Smitts i lifstiden Kiära och älskeliga, nu hos Gud .. saliga Fru: Anna Maria Falk ifrån Kumbla. Hon blef hit till werlden född af saliga och hederliga föräldrar År 1683 uti Stockholm där fadren var handelsman. dersammastädes och hennes moder hette Pistolekors.Straxt efter den naturliga födelsen. Kära föräldrar befordra henne till det heliga dopet blefwo straxt derpå ..då hon som bäst behöfde deras omvårdnad bägge genom genom en salig död, skilda ifrån werlden, efter död och då hon hade ingen och lita sig till, behagade Gud på det sättet skicka med henne, hon blef uti någon tid uptagen uti Landshöfdingen Lindenhielms hus,och fölgde Hans Fru öfver till Finland och ända till Wiborg. År 1702 när Ryska Armen lägrade sig för Wiborg och det liknad sig att staden enteligen skullegå öfwer och blifva intagn af fienden, begaf hon sig med åtskilliga andra derifrån af på wägen till Stockholm, under denna wäg och på Siön råkade hon ånyo uti ett beklageligt tillstånd, hon blef tillfånga tagen af ryska flåttan och bortförd till Muscow: uti denna staden och då hon nu wistades såwäl uti hofwet dersammastädes som hos ryska General Amiralen, blef hon entlig, och då de swänska fångarna kommo ifrån Pultava, bekant med herr Fendrick och begaf sig året därpå år 1710 d 22 Febr uti ägtenskap med honom, under detta ägtenskap som Gud behagat wälsigna henne med 6 barn, en son och 5 döttrar af hwilka allenast sonen nu lefver, de öfriga och döttrarna äro förut genom döden afgångna 4 uti Ryssland och en hemma uti Swerije. 1722 kom hon tillika med Herr Fendrik till baka till sitt fäderneland, och altsedan hon har wistas här uti Socknen af Kumbla By. Hon har som allom bekant är fört en saktmodig och stilla lefnad: Sistlidna den 15 Marts inföll hon uti frossan och straxt derpå uti en hetsig sjukdom samma sjukdom tilltog allt mer och mer dag ifrån dag, och ändade änteligen hennes mödosamma vandring sedan hon här i wärlden lefwat vid pass 68 år.

Av Lars Wadstein (Avskrift av Köpings-Postens julläsning 1951 I RYSSARNAS KLOR - En berättelse om en Odensvi-familj under Karl XII-krigen):

Först citera några rader i Odensvi dödbok 1751: "Strax efter den naturliga födelsen läto dessa hennes kära föräldrar befordra henne till det heliga dopet, men blevo strax därpå , då hon som best behövde deras omvårdnad bägge genom en salig död skilda från världen, efter deras död då hon hade ingen att lita sig till, behagade Gud på det sättet skicka med henne, hon blev någon tid upptagen uti Landshövdingen Lindenhjelms hus". Denne landshövding Lindenhjelm var den tappre krigaren från slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona Mårten Lindeberg, vilken på grund av sina förtjänster blivit adlad Lindenhjelm av Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora och sedan utnämnd till friherre av Karl XI. Han hade 1695 blivit landshövding i Nylands och Tavastehus län i Finland samt 1696 för Jönköpings län. 1697 hade han ingått äktenskap med Margareta von Beijer, tidigare gift med lagmannen Olof Stiernhöök. Det var som sällskap till fru Margareta vår Anna Maria Falck kom till det Lindhielmska huset, som ligger vid Västerlånggatan i Stockholm i hörnet av Tyska Brinken. När landshövdingen for över till Finland för att inspektera sina län följde hans maka honom och i deras sällskap var den unga Anna Maria. 1702 kom de till Viborg. Då bar det sig inte bättre än att ryska armén tågade mot staden och belägrade den. Då det såg ut som om staden skulle falla i fiendens händer flydde åtskilliga personer därifrån. Så gjorde ock Anna Maria. Hon lyckades komma till kusten och Åbo-trakten och efter mycken om och men lyckades hon få tag på ett fartyg, som skulle föra henne till Stockholm. Hon hade nämligen blivit skickad av landshövdingen att föra hans hemliga rapporter till hovet i Stockholm. Väl ute på Ålands hav närmade sig en rysk flotteskader och efter en mycket dramatisk strid varunder hon lyckades förstöra landshövdingens depesch blev hon i ett mycket ömkeligt tillstånd tillfångatagen och förd till Muschow i Ryssland.
Från denna tid vet man föga om henne, men hon tycks ha funnit nåd inför sina fångvaktares ögon ty "hon vistades så väl uti hovet dersammastädes som hos ryske General Amiralen", heter det i en gammal rapport. Under denna tid gjorde hon allt vad som stod i hennes makt för att lindra de många svenska fångna karolinernas svåra förhållanden. Hon var mycket omtyckt bland dem och ansågs vara en ljusets ängel.

Gift 1710 i Moskva med
Anton Smidt, född 1685-10-15 i Hallsta, Dingtuna, död 1751 (begravd 1751-09-22) i Kumbla, Odensvi. Fänrik. Kom till Odensvi med familj omkring 1825 efter vistelsen i Ryssland.

Barn:
Carl Gustaf Smidt, född 1718-02-18, död 1770-01-14