Karl Pedersson (Carolus Petri) Skancke. född 1360 Hackås (Z), död 1430-05-15 Hov, Hackås (Z); son till Peder Nilsson Skancke -78); gift med Radgerd Kettilsdotter, född 1380 Hegled, Sunne (S), död 1445 Hov, Hackås (Z); barn: Jens Karlsson Skancke -86)
Karl Pedersson känd 1394, då han övertar gården Solkastad i Hackås av sin farbror Markus Nilsson och dennes hustru. Upptog med fogden och lagmannen vittnesbörd om skatt till kungen 1405. Karl står som första namn i det skuldebrev från 1410, där 116 jämtar erkänner en landskapets skuld till Uppsala domkyrka och drottning Margareta på 600 mark. Samtliga Karls söner är nämnda i ett nytt fullständigt skifte år 1488. Gamle Karl på Hov var gift med Radgerd Kettilsdotter, som levde ännu 1438, då hon kungjorde jämte sina söner, att hon med sina söners och mågars samtycke sålt Hegled i Sunne till kyrkoherden Ylian (Örjan). (Källa: Skanke ätten, Roger de Robelin)

1423 är han tillsammans med sin brorson, fogden Sten Öndsson, med om att köpa Sigurds i Viken, Hammerdal, andelar i Rångnors fiske och älggravar på Björnkälen i Hammerdal. (Källa: Hammerdalskrönikan 1976)

Väpnaren var en högättad yngling som under medeltiden gjorde vapentjänst för att uppnå riddarvärdighet. I Norden räknades väpnare (eller svenner) till samma sociala klass som riddarna. (Källa: Bra Böcker)
Källor
1) Skancke ätten, Roger de Robelin (Espell)

Riddare och Jordägare i Hov. Född 1360 i Hov, Hackås (Z). Död 1430 15/5 i Hov, Hackås (Z). Ägare av Hov, Hackås från 1394. Köpte gården vid namn Solkastadha av Markus Nifsson och Radgerd Torgotsdotter. Karl Pederssons gravsten, med numera av förslitning osynlig inskription, är insatt i altartavlans baksida i Hackås k:a. (Skuncke) I en skrift säger Festin bl.a.: "Storsjön var den mest befarna stråkvägen, och Hov - offerplatsen och marknadsorten - var allmänt besökt. Här gick också vikingarnas och pilgrimmernas färd mellan Bottenhavet och Nidaros fram, efter vilken väg Heliga Birgitta säges ha färdats på sin resa till Olaf den Heliges grav. I Hackås rastade hon i Skånkegården i Hov". Vem ägde i så fall gården då, och hette den verkligen Skånkegården på Birgittas tid ? (PW) Birgitta, den heliga 1303-73, dotter till Upplandslagmannen och riddaren Birger Persson till Finsta och Ingeborg Bengtsdotter av Folkungaätten. Vid 13 års ålder bortgiftes Birgitta med den 18-årige riddaren, senare lagmannen och riksrådet, Ulf Gudmarsson till Ulvåsa, med vilken hon fick åtta barn. Efter makens död 1344 bröt hennes visionära begåvning fram med full kraft, och hon upplevde kallelsen att vara Kristi "brud och språkrör". Under detta skede av Birgittas utveckling övade hennes biktfar, kaniken i Linköping magister Mattias (d 1350), stort inflytande på henne. Birgitta begav sig 1349 till Rom för att utverka påvens tillstånd att grunda en klosterstiftelse. Detta tillstånd gavs först 1370 av påven Urban V, som medgav att två konvent inrättades i Vadstena, det ena för män, det andra för kvinnor, men Birgittas klosterregel skulle endast få användas vid sidan av Augustinus'. Påven Urban VI stadfäste regeln 1378. Efter en vallfärd till det heliga landet avled Birgitta i Rom 1373, och hennes kvarlevor fördes till Vadstena av dottern Katarina Ulfsdotter. Birgitta kanoniserades 1391. Hennes uppenbarelser utgavs på latin 1492; en svensk översättning från 1300-talet utkom 1857-84 och en modern översättning 1957-59. Birgittas uppenbarelser är med sin mäktiga poetiska inspiration ett av storverken i svensk litteratur. Birgittinorden, (Helige) Frälsarens orden (förk O Ss S) omfattade under sin blomstringstid upp till 79 kloster. Huvudklostret i Vadstena ägde bestånd 1384-1595. Klostren var ursprungligen dubbelkloster med gemensam kyrka men skilda bostadshus för munkar och nunnor. Ännu existerande birgittinkloster är enbart nunnekloster. (FOCUS 98

Gift cirka 1400 med
Ragnhild (Rådgerd) Kettilsdotter, född cirka 1380 i Hegled, Sunne, död cirka 1445 i Hov, Hackås.

Barn:
Örjan Karlsson Skancke, född 1400, död efter 1474
Jöns Karlsson Skancke, född cirka 1407, död före 1489