|
Sigrid ("den fagra"), född före 1240 i Skänninge,
död 1289 i Skänninge Dominikanerkloster, Skänninge.
Levde 1289.
Sigrid den fagra, död 1289 och begravd i Skänninge dominikankloster, var gift med lagmannen i Östergötland, Bengt Magnusson
(död omkring 1294).
Sigrid är känd för eftervärlden genom den romantiska senmedeltida sägnen om striden mellan Bengt lagman och Birger jarl, i
vilken jarlen skall ha blivit avväpnad av Sigrids skönhet och vishet. I själva verket gifte sig Sigrid och Bengt Magnusson långt
efter det att Birger jarl hade avlidit. Sägnen är även känd genom Frans Hedbergs "Bröllopet på Ulvåsa" från 1865.
Berättelser ur swenska historien / Anders Fryxell
9 Kap.
Om Bengt lagman och Sigrid den fagra. (OBS! Skröna, förväxling mellan Birger Jarl och dennes broder med denne senare namne,
Bengt Magnusson. Birger Jarl hade varit död ca. 10 år när Bengt gifte sig andra gången med Sigrid).
Birger jarls alla bröder woro berömliga man. Hans ena bror, Eskil, war lagman i Westergötland, och gift med en mycket förnämlig
qwinna frän Norrge. Hans andra bror, Karl, war biskop i Linköping; hans syster, Magnhild, war gift med Härwed Ulf eller Trolle,
en ganska rik och mägtig man*). Den tredje brodren het Bengt, och war lagman uti Östergötland. Han fattade mycket häftig kärlek
till en adelig jungfru benämd Sigrid, hwilken wäl hwarken war af rik eller förnäm slägt, men sä skön, att hon allmänt kallades
Sigrid den fagra. Birger jarl wille ej höra talas härom, ty han tyckte jungfrun wara alldeles för ringa för sin slägt, fastän hon war
adelboren; men Bengt lagman aktade ej sin broders vilja härutinnan, utan gifte sig med Sigrid, honom oåtspord.
När jarlen förnam detta, sände hon till Bengt en kappa, hwars ena hälft war gjord af kostbart gyldene tyg, men den andra af groft
och linga wadmal. Härmed åsyftade han den olikhet, som war mellan Bengts och Sigrids slägt, ämnande pä detta sätt också
skrämma Bengt att skilja Sigrid ifrän sig. Men denne lät i dess ställe besätta wadmalet med gull, perlor och ädla stenar, så att
wadmals-hälften blef lika, om ej mera dyrbar, än den andra, sändande sedan kappan så förändrad tillbaka till jarlen i stället för
annat swar. Häröfwer uppretades jarlen än mera och helsade tillbaka med budet, att han wille mundteligen tala med sin bror om
detta ärendet, tilläggande i sin ifwer någre swåra hotelser, som sändebudet äfwen berättade för Bengt.
Litet härefter läter jarlen sadla sina hästar och rider med stort sällskap till Ulfåsa, der Bengt bodde, ämnande göra slut pä denna
saken. Så snart Bengt såg på afstånd jarlens färd, flydde han undan till skogs och lemnade Sigrid ensam hemma att taga mot den
uppretade swågern, sedan han likwäl gifwit henne goda råd, huru hon borde derwid bete sig. Hon prydde sig alltsä med sina
kostligaste kläder och dyrbaraste smycken, och tycktes hennes skönhet derigenorn ännu större. Som jarlen red in på gården steg
Sigrid den fagra ut, neg för honom wördsamt och mottog honom med all ära och höfwiskhet. Men jarlen blef så rörd af hennes
skönhet, att han glömde sin wrede, sprang hastigt ned af hasten, och tog Sigrid i famn, sägande: "Hade min broder detta ogjordt,
så skulle jag sjelf göra det;" hwarpå han lät sig föras in i huset och undfägnas. Men Bengt hemtades straxt tillbaka frän skogen och
blef då mellan bröderna fröjd och förlikning i stället för den fordna fiendskapen.
Men Bengt lagman och Sigrid den fagra lefde sedan förnöjda lång tid tillsammans pä Ulfåsa och lemnade efter sig många både
söner och döttrar.
) Det berättäs, att, då Härwed Ulf skulle hemföra denna sin brud, framkommo ur skogen några kämpar för att wäldsamt bortföra
Magnhild, och hade deras anförare förklädt sig till ett troll, för att kunna så mycket lättare skrämma hennes wäktare. Men Härwed
lät sig ej förfäras deras utan tilldelade trollet ett hugg på halsen sä hårdt, att hufwudet flög af, hwarefter de andra försträckta lupo
till skogs igen, och Härwed fick i ro hemföra sin Magnhild. Ifrän denna dag förändrade Härwed sitt sköldemärke, som förut warit
en springande Ulf, och lät ditsätta ett hufwudlöst troll, kallande sig Trolle i st. f. Ulf, och härstammar från honom den sedan så
beryktade Trollestägten.
http://books.google.fi/bo
Gift med
Bengt Magnusson, född 1238 i Ekebyborna,
Ulvåsa, död 1294 i Stockholm, Finsta.
Riddare, lagman i Östergötland (känd 1269), riksråd.
Barn:
Katarina Bengtsdotter (Folkungaätten), född cirka 1278, död 1356-03-12
|