Gulle Salmonsson föddes 157(4) troligen på Norrmesunda 2:1 som son till Salmon Biörsson där och hans hustru Karin Oluffsdotter.

Åren 1609-1612 var Gulle bonde på Sörböle 1, tvärs över Anundsjön. Det var det då enda hemmanet där. Modern Karin hade hemmanet i Norrmesunda till 1593.

Sedan kom Michel Nilsson dit. Kanske var denne gift med modern eller en syster till Gulle?

När Michel efter hennes död gifte om sig med änkan Brita på Näs 1 och flyttade dit kunde Gulle 1612 ta över Norrmesunda 2:1, som han sedan var skriven för till 1645.

Gulle hade 1630, 1 häst, 8 Kiör, 6 får, 4 risbitare, 6 getter, 3 swin.

"I Anundsiö sochen stodh lagha tingh thenn 8 februarij åhr 1632 ... Anders Jonsson i Brynie i Sidensiöö sochn hafwer bekendt för befalningzmahn, Mats Matsson, på Sidensiöö prestegårdh att Gulle Salmonsson i Miödsundha, hafwer förledne åhr, andendaghpåsk, graffwet Effter Egodelar i jordenn i Anundsiöö emilan Nääsbyn och Fanbyn, uthij en Höögh twennestedes på begge sides om åån och alldenstundh Anders honom medh ingen skell eller bewiss honom det öfwertygha eller bewisa kunde, utan helle nempden hafwer giordt Gulle Salmonsson frij för samma beskylningh och grefningh och deras edh giordt på laghen och frijiat honom der ifrån den grofwa lasteligh förwitelse. Anders i Brynie för hans slemma och lasteligh förwitelse, det han nu för rätten moste bekenna att hafwa lugit och sagt en stor osanningh, det han aldrigh medh ähran bewisa kundhe, ähr han der effter thet (ej ifyllt) capitell i tingmålbalcken, utgaf penningar 40 mark"

I själva verket var det inte Gulle utan Olof Salmonsson i Wästerfannbyn och en granne till honom som grävt.

Olof hade stulit ur en fjärding med penningar som han transporterat åt fogden och sedan grävt ned dem.

Åren 1619-1644 var Gulle nämndeman. Han var också mångårig landstingsman.

Åren 1634 och 1643 var Gulle riksdagsman eller Härdagzman tillsammans med Gulich Larsson från Sundby.

Gulich Larsson bodde i Boteå sn och var knekthövitsman. Han var representant för Frammanskogen, dvs södra Ångermanland medan Gulle Salmonsson utsågs för Nolaskogen.

Det var de mest ansedda bland allmogen som utsågs av landstinget.

Den 18 september år 1643, när Gulle Sallmonsson i Mössunda satt i nämnden beslöt Landstinget i § 5: Till Härdagzmän är wälitt Gulich Larsson och Gulle Sallmonsson i Anundssiö deputeret medh fullmacht och medh gifne beswärspunchtter", dvs allmogens önskningar.

Redan efter ett par månader var de hemma igen. Den 30 december samma år satt de båda åter i landstingets nämnd. "§ 12. Angaff Gulich Larsson, att han och hans medbroder Gulich Salmonsson hadhe bordt lofwat 1 en t[unn]a lax och 3 timmer gråskin i Stocholm på herredagen. Dem lofwade landzens 24 willia betala, när landzens räkningh giors för förlupne åhr 1643".

År 1655 var kyrkoherden Olof Anzenius "herredagskarl här af Landet."

Han representerade "Landet", dvs Ångermanland. Kyrkoherden skrev då själv med

ganska hand i Anundsjö äldsta kyrkbok: "Anno 1655 War Jag Olaus Zachariae i Anundsiö i Stälet Rickzdagen borta 23 wekor i Stocholm".

Herredagen varade alltså nästan ett halft år, prästeståndet kanske hade längre förhandlingar.

Vid tinget den 23 februari 1649 nämns Gulle "salig" liksom i saköreslängden samma år.

Tinget utdömde böter för "Joen Håkansson i Bredbyen för oqwädins Ordh, han om Saligh Gulich Salmondsson i Medsunda brukat hafwer - 3".

Gulle dog troligen i slutet av 1648. Sonen Salmon hade redan 1632 börjat ta över hemmanet i Norrmesunda efter fadern över och sonen Christopher kom 1652 till Sörböle 1,

som fadern då brukat 40 år tidigare.

Det är inte känt vem Gulle var gift med. I alla längderna 1613-1619 för Älvsborgs lösen finns Gulle Salmonsson i Norrmesunda med som ett hjonelag, så då var han alltså gift.

Kanske hette hon Anna eller Märeta, barnbarns barn har fått dessa namn.

Barn:
Kristoffer Gullesson, född 1610, död 1673