Collas Henriksson de Boy (Dubois)
född cirka 1670, död 1720
Collas Henriksson de Boy (Dubois)
f. ca 1670


d. 1720
Masugnen
Hallingeberg
Gjutmästare vid kanongjuteriet, masmästare
Rumhult
Hjorted
Biografi ] [ Barn ]
Hindrik
Dubois

f. ca 1640
Nävekvarn, Tunaberg
d. 1692-06-06
Rumhults bruk, Hjorted
Hammarsmed

Nicolas Simon
Dubois

f. ca 1590 Dinant, Namur, Belgien
d. 1672 Västra Ed
Masmästare
Jean Dubois
f. Belgien
Julienne Froger
f. 1568 Belgien
                
                
                
Magdalena
Ragvaldsdotter

f. ca 1650
Nävekvarn, Tunaberg
d. efter 1695
Hjorted


                
                
                
                
                
                
Startsida ] [ Register över namn ] [ Register över födelseorter ] [ Register över födelsedatum ]

Collas Henriksson de Boy (Dubois), född cirka 1670, död 1720 (begravd 1720-05-01) i Masugnen, Hallingeberg, (av Död genom hängning (hängde sig själv i en ek, enligt historien)). Gjutmästare vid kanongjuteriet, masmästare i Rumhult, Hjorted. Information finns i hembygdsforskaren Leonard Carlssons arkiv i Vimmerby. Källa: Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I.

Collas Henriksson de Boy var 1695 bosatt i Rumhult i Hjorted, Blir masmästare vid Rumhults bruk 1711.

Kanongjuteriet i Rumhult användes mellan 1690 och 1716. Mannen som startade upp det hette Hans Andersson och han ägde Ankarsrums bruk på den tiden. Han hörde talas om att man byggde om Kalmars fästning och tänkte att de skulle behövas nya kanoner. På den här tiden fanns redan en industri i Rumhultsskogen där man framställde tjära och eftersom man bara använde stubbar med tyre i och inga trädstammar till tjärdalarna tog Hans Andersson träden till gjuteriets masugn.

Järnmalmen kom från gruvan i Ukna och den smälte man ner i den cirka 1500 grader varma masugnen. Sen stöpte man kanonerna i stora formar, först gjorde man en form av trä och täckte det sedan med lera som man brände så att formen blev hård och värmetålig. Man hade en kärna i mitten och sedan hällde man helt enkelt ner det smälta järnet i formen. Från början stöptes kanonerna färdiga, med ett stort hål inuti men efter att några kanoner sprängts när man avfyrade dem bestämde kungen att de stora hålen skulle borras i efterhand.

En bit ifrån platsen där gjuteret låg rinner en bäck och på 1600-talet dämde man upp bäcken för att få vatten ner till gjuteriet. Vattnet användes till ett vattenhjul som i sin tur höll igång ett kugghjul som skötte borren. Den tre meter långa järnkanonen hängdes upp i en stor ställning i ek och ytterliggare ett kugghjul hissade ner kanonen så att borren kunde göra kanonen ihålig.

Totalt var det åtta anställda som jobbade i gjuteriet de 26 år produktionen var igång. Sagan fick dock ett olyckligt slut, 1716 brann hela gjuteriet ner när masugnen skulle fyllas på. Det sprutade ut eld som fick tag i träden och en stor del av skogen brann ner. Mannen som skötte masugnen blev så ifrån sig av sorg att han hängde sig i en stor ek.

Ingen vet hur många kanoner som stöptes i Rumhult eller vart alla tog vägen, men de två kanonerna utanför Ankarsrums herrgård har tjänat vid Kalmars fästning och kom tillbaka till Ankarsrum 1828.


Gift med
Maria Johansdotter. Bosatt i Masugnen, Hallingeberg. Maria får totalt 10 barn med Collas under åren 1697-1719. Levde 1746.

Barn:
Liskan Collasdotter de Boy
Anna "Annica" Collasdotter de Boy, född 1700, död 1769
Maria Collasdotter de Boy, född 1718-01-19
Petter Collasson de Boy, född 1719-08-02


Forskare:
© 
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger8 2020-10-11