År 1645 finns i källan i Grenås bonde Hans Eriksson och hustrun Lisbet Persdotter, inga barn, tjänstefolk: Tage Månsson och Sofia Persdotter, husfolk: Måns Olofsson och Brönnild Haldnorsdotter. (Källa: Mantalslängd för Jämtland år 1645, avskriftssamlingen volym 2a, Öla)
1645 befriades Erik Eriksson, Hans Eriksson och Jon Olofsson, alla i Grenås, Hammerdal, från contribution, då de underhållit det dansk-norska krigsfolket med proviant. (Källa: Register över befriade från contribution år 1645, avskriftssamlingen volym 2a, Öla)

Hans Eriksson övertog Grenås nr 2 år 1645 efter Måns Olofsson. Vid 1647 års ting (se s. 33) begär Måns son Tage Månsson förgäves att få igenlösa sin faders gård. Att Hans hade två döttrar med samma namn var vid den här tiden inget märkligt. Den yngre var troligen uppkallad efter hans första hustru. Dessa båda Lisbeta var uppenbarligen halvsyskon, men det förekom även helsyskon med samma namn. Olle Holm skriver i sin utgåva av Jämtlands och Härjedalens diplomatarium del III 'att två systrar i samma barnkull skulle ha burit samma förnamn är föga sannolikt' (s. 241). Jag tog upp diskussionen med honom och kunde övertyga honom med omfattande bevis, att så kunde helt visst vara fallet. Han erkände för mig att som stöd för sin tidigare uppfattning hade han en docent i nordiska språk här i Uppsala. Dopsederna förändrades naturligtvis med tiden. Efter 1750 är det svårt att påträffa samtidigt levande helsyskon döpta med samma namn i Jämtland, däremot i Härjedalen förekommer det ännu i mitten av 1800-talet. (Källa: Karl Göran Eriksson, Uppsala)

Ht 1647, ht 1650, vt 1651, ht 1681 var Hans Eriksson i Grenås nämndeman vid Hammerdals tingslag. (Källa: Jämtlands domböcker 1647-1648 av Jämtlands läns fornskriftssällskap, sid 30, 88, gm Kjell Hoffman, 1989) och (Källa: Hammerdals domböcker)

Tage Månsson i Grenås begär få inlösa sin faders Måns Olofssons gård i Grenås, 40 mälingar, som Hans Eriksson köpt hade. Hans Eriksson bevisar med skriftliga berättigad ut nämndens och fordom tingsskrift: Hans Anderssons närvarelse, det Måns Olofsson hade tillbudat och godvilligen upplåtit samma jord till honom, och bekommit i avgång 28 riksdaler och böxlat gården för 12 riksdaler. Än upplåtit under Måns Olofsson 10 mälingar utan hemmans tunge njuta i dödedagar. NB. Hans Eriksson hade tillförne böxlat och givit i avsoning till Mårten Henriksson i Solberg 6 riksdaler. Då Måns Olofsson förnam det gick han och tillbjöd honom sitt hemman, bad honom det behålla, och slå sig ifrån denne Mårten Henriksson. Sålunda skilde sig ifrån deras handel. Måns Olofsson står sitt gjorda köp oryggeligen. Hans Eriksson bjuder än till Måns Olofsson 20 riksdaler och låta honom och hans kvinna behålla, njuta och bruka de 10 mälingar utan några utlagors gift och tunga i deras livstid. Efter deras frånfälle skall Hans Eriksson betala deras arvingar för de 10 mälingar. Resol. Hans Erikssons köp var lagligt och han skulle sedan lösa arvingars 10 mälingar. (Källa: Hammerdals dombok § 13, ht 1647)

Hans Eriksson låter uppbjuda Grenåsgården andra gången. (Källa: Hammerdals dombok § 6, ht 1649)
Hans Eriksson låter uppbjuda Grenåsgården andra gången till nästa arvingarna att inlösa. Hans satte i rätten 27 ½ riksdaler och 2 ½ riksdaler till sonen Tage Månsson. (Källa: Hammerdals dombok § 9, ht 1650)
1655 lämnar Hans Eriksson i Grenås en redogörelse för sitt köp av Måns Olofssons fädernehemman Västergården i Grenås om 3 tunnland för 50+34 riksdaler. (Källa: Hammerdals dombok § 6, ht 1655)

1656 förekommer Hans Eriksson som länsman vid Hammerdalstinget. (Källa: Hammerdals dombok & 1, ht 1656)

Landskrivaren Lars Jonsson inlade uti rätten en restlängd uppå 1658 års kyrkotionde som allmogen bestående av 14 tunnor korn i Hammerdal och 4 tunnor och 23 kannor i Ström socken som ingen kvittens levererade är. Alltså blev förre länsman Hans Eriksson av rätten pålagd, att skaffa här om god underrättelse och besked, eller svara sig själv till berörd spannmål. Emedan befallningsman Daniel Bertilsson säger sig icke allenast muntligen utan några gånger skriftligen ha honom förmanat, det han ofördröjeligen skulle låta kyrkotionde fram komma till sin behörige och förordnade ort komma. Varför blev Hans Ericksson för försummelse arbitral straff på kostat till penning 40 m:r. (Källa: Hammerdals dombok, ht 1659)

1659-10-06 och 1660-07-02 var Jon Eriksson, död 1660-06-21, en av de 14 knektarna i kapten Adolf Fredrik Taubes kompani från Hammerdals socken, och han gick för Hans Eriksson i Grenås. (Källa: Rullorna år 1659, sid 664 och år 1660, sid 287, mikrokort, ÖLa)

Kyrkvärdar i Hammerdal:
Hans Eriksson i Grenås och Erik Nilsson i Åsen 1664-1678.
Olof Olofsson i Skallgård och Gåxsjö 1679-1683.
Per Christensson i Grenås och Viken 1679-1698.
Per Hansson i Skallgård 1684-1696.
Per Larsson i Bye 1699-1711.
Olof Andersson i Åsen 1712-1715.
Pål Jonsson i Ede 1716-1728.
Erik Hemmingsson i Grenås 1728-1748.
Anders Olofsson i Åsen 1749-1774.
Anders Hansson i Grenås 1775-1814.
(Källa: LI:a 1, kyrkoräkenskaper, 1663-1719, mikrokort, ÖLa)

1672 har Hans Eriksson i Grenås givit penningar till kyrkan. (Källa: L I:a 1, kyrkoräkenskaper, 1663-1719, mikrokort, ÖLa)

27 Hammerdalsbönder bötfälldes år 1674 för att vintervägen mellan Häggenås och Lorås ej var uthuggen och utvidgad samt att sommarvägen ej var byggd trots varning vid förra årets ting. Bönderna var 2 från Gåxsjö: Nils Olofsson, Hans Eriksson (Hans var bonde i Grenås, men uppbjöd Per Jonssons hemman i Gåxsjö år 1673). (Källa: Hammerdals dombok, ht 1674)

Var han den Hans Eriksson som 1683 var forbonde med 2 hästar till Levangermarknaden i Norge och fick tulla för 3 tunnor malt, smör och vadmal ? Forbönderna förde oftast med sig tillbaka till Sverige, hästar, sill, salt, franskt brännvin och vin, tobak och krämer. (Källa: Jemter på Levangsmarknaden, Nils Hallan)

Hans Eriksson i Grenås uppbiuder första gången Per Jonssons hemman i Gåxsjö, pantsatt för 60 Rd:r vederbörande till återlösen. (Källa: Hammerdals dombok, ht 1673)

1682-08-22 utgick hemmansräntor till major Carl G. de Charlier vid överste Åke Ulfsparres regemente och Frösö kungsgård från följande hemman i Hammerdal: Pål Persson i Ede, Lars Persson i Bye, Hans Eriksson i Grenås, Christen Persson i Viken. (Källa: Rullorna 1682:5 sid 775-783 och 855-865, mikrokort, ÖLa)

Per Hansson beviljades fasta på hemmanet Skallgård om 2 tunnland för 18 år sedan av svågern Olof Olofsson utlöst för 84 daler silvermynt som deras skrift utvisar. (Källa: Hammerdals dombok § 32, vt 1700)

Per Hansson i Skallgård kärade till sin syster, hustrun Cecilia i Viken. (Källa: Hammerdals dombok § 3, ht 1701)

Länsman var en person som i sin hemort hade gott anseende och var väl förtrogen med dess förhållanden. Det fanns en sådan i varje tingslag. Han kallades bondelänsman och i äldre tider kunde han oftast varken skriva eller läsa. Han var en lokalt vald bonde och kunde ses som en förbindelselänk mellan allmogen och fogden. (Källa: Hammerdals och Gåxsjös historia, Gunnar Englund)

Kyrkvärden var kyrkoförsamlingens förtroendeman med uppgifter i den ekonomiska förvaltningen och för gudstjänst- och församlingslivets vård. Ämbetet är omnämt redan i den äldre Västgötalagen (ca år 1220). Två i varje socken. Kyrkvärden utsågs av socknen, senare av kyrkorådet. Han förvaltade kyrkans medel tillsammans med prästen, vakade över kyrktukten och var ofta vaccinatör, han bar fram oblat vid nattvarden mm. Tidigare hade kyrkvärden viss del av kyrktiondet. Kallades även kyrkoföreståndare. (Källa: Internet)

Hans Ersson, född 1612 i Hammerdal (J), död (begravd 1689-02-10). Bonde på nr 2 i Grenås, Hammerdal (J). (text). Bygslade 1644 (3 tld) efter Måns Olsson. Var länsman 1653-56. Överlät hemmanet på mågen Anders Carlsson 1688. Handlingen undertecknad av 3 söner och 4 mågar, sonen Anders nämns 'som ock en sytningz menniskia är', daterad 16/10 1688 (i Ström PII:1). 76 år vid sin död. Herdaminnets supplement, s. 109. Gift med Valborg Persdotter, född 1635?. Bosatt i Grenås, Hammerdal (J). (text). Barn: Cecilia Hansdotter, född 1662?, död 1715. (Källa: G. Hansson, Östersund) och (Källa: Anbytarforum, 2001-07-07, Yngve Gamlins anor)

Bildkälla: Freden i Brömsebro 1645, trohetsederna med alla undertecknare från Jämtland, Härjedalen och Dalarna, Jämtlands läns Fornskriftsällskap

Grenås 2 (Västergården):
Hans Eriksson Blix, 1612-1689 (C 1), bygslade år 1644 3 tu efter Måns Olofsson (Byg); år 1645 uppgavs hemmanet till 2 tl och år 1677 till 3 ½ tl skatte (Jb). Hans Eriksson var en av de tolv nämndemän från Hammerdals tingslag, som bekräftade freden i Brömsebro år 1645; hans bomärke ser du till höger (JF). Han betalade tiondet åren 1649 och 1679 (Ti); han var nämndeman åren 1647, 1650, 1651 och 1681 (Dmb); han var länsman åren 1653-1656 (GH och dmb); han var kyrkvärd åren 1664-1678 och efterträddes i den sysslan av mågarna Olof Olofsson och Per Christensson (Kyr). Landskrivaren Lars Jonsson inlade uti rätten en restlängd uppå 1658 års kyrkotionde som allmogen bestående av 14 tu korn i Hammerdal och 4 tu och 23 kannor i Ström socken, som ingen kvittens levererade är; alltså blev förre länsman Hans Eriksson av rätten pålagd, att skaffa här om god underrättelse och besked, eller svara sig själv till berörd spannmål; emedan befallningsman Daniel Bertilsson säger sig icke allenast muntligen utan några gånger skriftligen ha honom förmanat, det han ofördröjeligen skulle låta kyrkotionde fram komma till sin behörige och förordnade ort komma; varför blev Hans Eriksson för försummelse arbitral straff på kostat till penning 40 m:r (Dmb). Hans Eriksson i Grenås uppbjöd år 1673 första gången Per Jonssons hemman i Gåxsjö, pantsatt för 60 Rd:r vederbörande till återlösen (Dmb); År 1680 fick han fasta på Gåxsjöhemmanet (Dmb). År 1688 överlät han hemmanet i Grenås på mågen Anders Carlsson (GH). Hans var son till kyrkoherde Erik Eriksson Blix (Hm), och var gift första gången med Lisbet Persdotter, 1620-1653 (Br), men inga barn fanns år 1645 (Mtl). Barnen var för unga för att finnas med i mantalslängden. Andra gången var Hans gift med Valborg Persdotter, 1635-1706 (C 1)

Gift 1640 med
Lisbet Persdotter, född 1620 i Hammerdal, död 1653 i Hammerdal.

Barn:
Lisbeta Hansdotter, född 1640, död 1701
Erik Hansson-Blix, född 1646-09-20, död 1733-08-30
Karin Hansdotter, född cirka 1651, död 1715-04-08

Gift cirka 1654 med
Valborg Persddotter, född 1635 i Hammerdal, död 1706-07-08 i Viken, Hammerdal.

Barn:
Elisabet Hansdotter, född 1654, död 1701
Cecilia Hansdotter, född 1662, död 1715-06
Anders Hansson, född 1664, död 1691-07-08
Hans Blix, född 1665