Denna sida uppdaterades 2014-07-12 och Du är besökare .

Nu för tiden är det inte lika vanligt med konfirmation, men på 70-talet var det fortfarande mer eller mindre givet att man skulle konfirmera sig inom den svenska kyrkan. Och det var säkert inte särskilt svårt att passera stränga prästers nålsöga eftersom Kristendom stått på schemat sedan "ettan".

Ni kanske undrar hur det såg ut när våra främsta festarrangörer (Ingrid och Monica) konfirmerade sig i 7:an? Här kommer i vilket fall en liten bildodyssé...

Efter "Min Skattkammare" och B. Wahlströms flickböcker med röd rygg så blev det Bibeln...	Med Torsten Åström i spetsen är det så dags att välsignas...
Är det månne brunkullan själv som anför det skridande tåget på väg in i Frösö kyrka?	Trots den stora händelsen finns det fortfarande lediga platser längst bak i kyrkan...
För många (men säkert inte för alla) är detta första gången vin får inmundigas...	...och nog syns det att oblaten fastnat i gommen?

Och det konfirmerades i omgångar. Här är ett bevis från "Huberts" (ja, namnet kom från Tvillingdetektivernas kusin - lika lång å torr som sommaren -65) gäng 1971-72...

En del "fick inte vara med". Själv bodde undertecknad i Egypten när alla klasspolare blev saliggjorda på hemmaplan. Men en driftig präst vid den svenska FN-bataljonen "Camp Tre Kronor" såg till att vi som "missat tillfället när det begav sig" fick chansen att sona våra synder. Det blev en mycket intressant utbildning med studiebesök inom en rad olika religioner. När vi ansågs redo att "tas emot" lånades en till hälften bombad kyrka i Ismailia vid Suezkanalen - en stad stängd för allmänheten under rådande vapenvila. Så var det med det...