Ur Bengt Sjöbergs bok: "Rötter i Anundsjö - en bygd Nolaskogs, sidorna 323-325: Som ogift dräng fick Nils barn med en norska vilket kom upp på tinget i Bredbyn 1656: "En landslöperska, som sigh Brijtha Larsdotter Nampngifwer och säger sigh widh Snassan uthj Norrigie barnfödder wara af ächta Sängh, kom för Rätten och ahngaf dedh Nilss Joensson i Miösunda een Ogifft drängh hafwer medh henne i fiohl S: Jacobj tijdh barn Aflat, hwilket barn hoon sedan Uthj Jämptelandh födt hafwer och wällärdhe Hr Anders uthj Owijken till opfostringh till sigh annammat, och schal hafwa lofwat dedh lijkasom en fadher förestå effter som Predikantens opå Frösö Skants Petri Saltovj Skrijfwelse af den - 2. Junij och innewarandhe åhr förmäler." I originaldomboken ligger som ett löst blad denna Predikantens skrivelse som Brijta nu hade visat upp inför rätten. I denna berättar Predikanten "att denna sedelwiserska hafr haft lägersmåhl medh Nilss Jönsson i Mesunda i Anunsiöö sochen, och nu will hon komma til sines barns fadher att han motte henne rätt giöra för sin Wålsswerka som han alt för plössligen medh henne giordt. Barnet ähr opsatt hoos Herr Anders i Owijken, then ther loffwar sig dett som en fadher att före stådh. Men intet ähr hon intagen i Kyrkian. barness Nampn ärh Brijta Larsdr. Om att thetta må så sant wara Wittnar med mitt egit Nampn Frösöö Skantz den 2 junij Anno 1656."
Rättegången fortsatte: "Sedhan bleef honom Nils Joensson till sport, medh förmahningh sanningen bekenna, om han medh bete Brijtha lägersmål hafft hafwer, hwilken icke giärna bekenna wille sigh barnafadren wara: Men omsider kunde han icke undfly, uthan tilstod och bekände medh henne lägersmål haft på samma tijd som förmält ståår här uthj Anundsiöö Sochn widh sin fadhers gårdh." "Rtio. Förepth. Nils Joensson, bleef Sackfelt effter 3. Cap: af Gifftermåla Balckn att bötha - 40. dlr. scriph. Hwad Konan Brijta Larsdotter widkommer, bordhe henne - 20. dlr. bötha: Men effter såsom hon ett fattigt allmose hion och een landzlöpersha ähr, ähr henne opå lagdt någon tijdh uthj Sochnenes fängelsse Kista Plichta, och sedhan sigh uthan någon drögsmål här af Sochnen och landet fort schynda och begifwa så snart som hon Kyrckioplicht Uthståndit hafwer." Nils var uppe i tinget flera gånger. År 1667 hade Nils Jonsson och två sockenbor till "Påfördt Landstingsmannen Peder Christophersson i Östby Oqwädingsord, som dhe inte kunde undfalla." De fick böta 3 daler var. På hemmanet nr 2 i samma by bodde kyrkoherden Olof Anzenius, som tydligen lät sin bror Zackris Anzenius, regementspastor vid Västerbottens regemente, bruka en del av jorden. Nils hade 1674 flyttat råstakarna mellan sina åkertegar och grannens, vilket kom upp vid tinget den 12 augusti: "Predikanten ... anklagade sin granne Nils Joensson i Wästerfanbyn, ... han hafwer sigh tillstakat uthaf han skorn tragh 4. marcklandh Jordh, desslijkes uthaf hans Slått eller gräswall 1 1/2 målstångh i Längden och halffempte stång i bredden, Och der uthaf grääset sigh tillbärgat, som Sochneskrifwaren Gulle Christophersson i Söhrböhle wittnadhe, och Nils Joensson inte kundhe neeka före så obetänkt hafwa giordt, thet han nu helt ångrade." Rätten ansåg att eftersom Nils ångrade sig och var fattig kunde de komma överens. Nils "gaf alltså i förlijkning 2 lass höö" till Zacharias.
Året därpå gick det sämre. "Pastor Loci ... H: Olof Anzenius anklagade en sin granne Nils Joensson i Westerfannbyen, för thet han förledhne Skiärtorsdagsnatten skall hafwa bort stulit 7 skylar och några bandh Korn uthur hans ladu i hängden ..." Nils kunde inte neka ty "hästen hafwer blödt i snön alt in till Nilses gård." Rätten kunde inte nu "befrija honom ifrån Tiufnadhen uthan dömbdhe honom ... 16 öre Smt för hwar skyhl Korn, plicktar 3 gånger så mycket Nembl 10 daler 16 öre Smt och gifwa måhlzägaren sit igen." Nils krävde 1690 resterande bördsrätt i fädernehemmanet i Norrmesunda 4 daler av brorsonen Nils Persson. Han och hans båda grannar hade 1699 en liten strömqwarn som var belägen vid byn "och kunna egarna der på mala till nödtorften." Vid vårtinget 1709 som hölls i Gästgivargården i Västerfanbyn visade sonen Nils en skrift vari fadern överlät hemmanet i Västerfanbyn till honom på det att Nils lovade sörja för honom och sköta honom intill döden.

Gift med
Ingeborg Salomonsdotter, född i Västerfannbyn 3:1, Anundsjö, död 1707-07-10 i Västerfannbyn 3:1, Anundsjö.

Barn:
Erik Nilsson, född 1665-09-29, död 1759-03-28