Nickolaus (Nils) Hallstensson Skancke*. född omkring 1300 i Norge, död 1355 i Mjälle, Frösön (Z); son till Hallsten Torleifsson -70); gift med Kristina Halvardsdotter Smör, född i Östnår, Hackås (Z), död i Mjälle, Frösön (Z). Hon var dotter till Halvard Ogmundsson Smör, född före 1347, död i Östnår, Hackås (Z) och N.N. Ölversdotter född i Hackås (Z), död i Östnår, Hackås (Z); barn: Peder Nilsson Skancke -78)
* När norske kungen återlämnade Isle of Man återvände familjen som regerat på öarna. Som ersättning fick de en ställning som adelsmän i Jämtland, som då var norskt. Skanckes adelsvapen har tre ben, som även återfinns i vapnet för Isle of Man.

Jordägare, Riddare på Frösön. Född omkring 1300 i Norge. Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö (Z). Vid ting på Frösön 1345 18/3 var Nils anklagad för att ha slagit ihjäl en Tore med sin yxa på dennes gård. Nils fick till kronan avstå halva Mjälle samt hustrun Kristina egendom som hon ärvt på Frösön, se " Blad ur Frösö historia " sid 80. Ur Robelin 1995-Skanckeboken. Hans sätesgård synes ha varit Mjälle på Frösön med tillhörnde laxfiske i Ragunda som han avstod till kronan enligt domen ovan 1345. Han ägde jord i Östnår, Hackås och Våle, Hackås, som han sannolikt förvärvat genom sitt gifte. Hans hustru Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön och tvingades enligt domen 1345 att inköpa andra halvan av Olof Håkansson i Vestanåkern och leverera gården i sin helhet till kronan. Levde sannolikt periodvis i Jämtland. Vi möter Nils och Kristina 1348 där de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagt en boskapstig över hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när väl kom till hälsa igen fara hem till Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. Med stor sannolikhet är det Nils som har byggt det härbre eller bod, daterad till omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt påminner om skankevapnet. Boden synes ha gått i arv eller som hemgifte till Elisabet Jensdotter Skancke från Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg.

Gift med
Kristina Halvarsdotter, född 1300 ca i Östnor, Hackås, död 1350 i Mjälle, Frösö.

Barn:
Peder Nilsson Skancke, född 1325 ca, död 1360