Den är en medelstor sångare, 12,5-14 centimeter lång. Vuxen fågel har en brun rygg och ljus undersida. Den är lätt att förväxla med rörsångaren och kärrsångaren. Den är mest lik rörsångaren men är gråare på ryggen, vingen kortare, pannan är mindre platt och näbben mindre stark och spetsig. Könen är lika, som med de flesta sångare, men ungfåglar är gulare undertill.
Den känns under häckningssäsongen lättast igen genom sången, som är långsam och upprepande (8-10ggr), med talrika mästerliga härmningar av andra fåglar som växlar med skalor och visslingar vilka är typiska för arten.
Den häckar i tempererade regioner i Asien och östra Europa. Den är flyttfågel och övervintrar i Indien och Sri Lanka, där den är en av de vanligaste vinterfåglarna. Den är ovanlig i västra Europa, men har spritt sig västerut och invandrat till södra Finland. I Sverige observerades den första gången 1958 och observationerna har sedan ökat i antal. Även häckning har förekommit i Sverige.
Busksångaren ses oftast i snår eller gläntor, nära vatten, men inte i våtmarker. Den föredrar träd och buskar som sångplatser.
Som de flesta sångare livnär den sig av insekter, men tar även annan föda som bär.
Boet byggs av gräs och strån och placeras i en buske lågt över marken. 4-6 ägg läggs och ruvas i 12-13 dagar. Efter kläckningen matas ungarna av båda föräldrarna tills de lämnar boet efter 11-12 dagar.
Det engelska namnet Blyth's Reed Warbler är efter den brittiske zoologen Edward Blyth.