Biätaren blir upp till 27–29 centimeter lång, inklusive de två långa mellersta stjärtfjädrarna. Den har bruna och gula delar på ovansidan, gröna vingar och svart näbb. Könen är lika. Lätet är ett drillande ljud.

Den häckar i södra Europa och i delar av norra Afrika och västra Indien. Den är flyttfågel och övervintrar i tropiska Afrika (eller nordvästra Indien för asiatiska fåglar). Den förekommer ibland på våren norr om sitt egentliga utbredningsområde och kan emellanåt häcka i nordvästra Europa. Den har häckat i Sverige enstaka gånger.

Den häckar i öppna landskap i varmt klimat. Den äter mestadels insekter, särskilt bin och getingar, vilka den fångar i luften. Innan den äter dem får den bort gadden genom att upprepade gånger slå insekten mot en hård yta. Den äter cirka 250 bin om dagen.

Biätare är sociala fåglar som häckar i kolonier på sandbankar, gärna nära flodstränder, ofta i början av maj. De bygger en ganska lång tunnel där den lägger fem–åtta runda vita ägg omkring början av juni. Båda föräldrarna tar hand om äggen, som ruvas i sju dagar.

Biätare har ofta beskrivits som rädda för människor, men nyare observationer har visat att den ofta till synes leker med bilar och ibland följer efter dem. Efter regn kan den hittas närmare människors bostäder, där den letar efter bikupor.